Nu är det slut

HÄDISK BILD 1699 Muhammed håller halvmånen i handen

och trampar på korset och de Tio Budorden.

Notera bilden vid hans höft. Är det en hånfull bild av Allah?

Den här bloggen började den 12 januari som ett experiment sprunget ur en tanke om att försöka diskutera vad som sker när friheterna i en demokrati konfronteras med de oförskämda och auktoritära krav som religionerna ställer på omgivningen. Det utgick från Jyllandspostens publicering av de satiriska bilderna och diskussionen om bildförbudet inom islam, ett bildförbud som när jag undersökte det närmare inte alls visade sig vara en allmänt accepterad dogm.
Nästan över en natt förändrades alltsammans. Den internationella utvecklingen exploderade och kontroversen kring teckningarna hamnade i fokus.
Sista ordet i den här affären är inte sagt. De religiösa stollarna, försörjda av de arabiska eliterna, kommer att fortsätta agera i kulisserna och skjuta framför sig de fattiga, de illitterata, de som ingen bryr sig om. Alla de människor som flytt från ett liv utan hopp bara för att finna sig vara samma underklass här som de var i de länder de lämnade.
Tragiken är att religionens löften fått dem att gå vilse. Må så vara. Deras europeiska barn kommer inte att tänka som föräldrarna. Idag vill de inte konfrontera de äldre som gjort allt för att ge dem den trygghet de själva aldrig fick uppleva. Men det kommer en morgondag. Var så säkra på det.
Nu är det dags för mig att sätta punkt. Jag har lärt mig en hel del och jag har stundtals haft nästan syndigt roligt. Tack för mig.

En politiskt korrekt muhammedbild

Detta är inte alls vad det synes vara

I den nordamerikanska Högsta Domstolens byggnad finns en fris, tillverkad under trettiotalet, som avporträtterar världens stora lagskrivare. Den börjar tretusen före år 0 med den egyptiske kung Menes, vidare med den babyloniske Hammurabi och så fortsätter det genom historien.
Bisarrt nog har de alltid lika ödmjuka nordamerikanerna petat in en John Marshall (1755 -1835) jämsides med storheter som Solon och Moses.
Orsaken till det är att denne mister Marshall under ett par år var ordförande för den nordamerikanska Högsta Domstolen. Där ser man.
Högmod och storhetsvansinne drabbade uppenbarligen inte bara Saddam Hussein. Undrar om det i Sverige skulle ha gått att göra samma sak. Typ en fris om lagstiftare och sen jämsides med Moses slänga in Carl Axel Trolle-Wachmeister som var ordförande för svenska HD i slutet av sjuttonhundratalet.
Det intressanta med den här nordamerikanska frisen är dock bilden av profeten Muhammed och förklaringen i informationsbroschyren. Texten lyder:
’The figure… is a well-mentioned attempt by the sculptor … to honor Muhammad and it bears no resemblance to Muhammad.’

Strävan efter politisk korrekthet driver ofta komiken till nya höjder.

Tänk bara.

Figuren är ett försök att hedra Solon eller Hammurabi och har ingen likhet med Solon eller Hammurabi. Nähä. Men vad är det då som möter betraktaren ? Någonting som liknar det som påstås att det liknar men ändå inte.

Muslimsk Luther

Voyage de prophète Mahomet conduit par l'ange Gabriel
Mir Haydar Bibliotèque nationale de France

En vänlig läsare tipsade mig om att Aljazeera gjort ett försök reda ut begreppen vad gäller förbudet att avbilda profeten. Det här visar sig emellertid inte vara så enkelt som de religiösa stollarna vill framställa det.
Aljazeera skriver diplomatiskt på följande sätt:

Whilst the Quran, the Islamic holy book, does not explicitly prohibit the depiction of human figures, Muslims understand certain Quranic verses as meaning that Allah and His prophets cannot be captured in an image by human hand - such is God's grandeur.

Eftersom det här uppenbarligen har varit och fortfarande är en tolkningsfråga så har det genom tiderna förekommit perioder då det varit fritt fram att avbilda Muhammed. Aljazeera nämner den Ottomanska perioden som började i slutet av 1200-talet.
Av det här tror jag att man kan anta att det inom islam finns en ideologisk beredskap för en förändring av regelverket. Gissningsvis finns den bland en inhemsk medelklass med utbildning. Plus finns den bland just de muslimska grupper som bor i de industrialiserade länderna.
Kanske tiden snart är mogen för en muslimsk Luther.

Diplomatiska texter

Diplomatisk text formuleras

Lördagen fjärde februari attackerade en mob och skadade de chilenska, danska, svenska och norska ambassaderna i den syriska huvudstaden Damaskus.
Samma dag – texterna finns här - publicerade den i Saudi-Arabien baserade sammanslutningen av 57 muslimska stater, The Organization of The Islamic Conference, (OIC) följande uttalande av dess ordförande den turkiske historieprofessorn Ekmelledin Ihsanoglu:

He said by now it should become evident to the leadership in the West that provocation and incitement to hatred in the name of freedom of speech, which reviles the religion of Islam will not be accepted.

Allstå notera ‘will not be accepted’.
En formulering av den här graden vittnar antingen om en ovana att handskas med det språk som bör använda i det diplomatiska umgänget.
Eller så är det helt enkelt ett uppriktig stöd till en kriminell pöbel.
Eller, för att vara vänlig, kanske rådde på OIC:s kontor i Jeddah samma uppsluppna stämning som i Ilja Repins (1844-1930) magnifika målning där han berättar om hur kosackerna formulerar ett hånfullt svar till sultanen Muhammed IV.
Fast så går det väl inte till numera och en fin sammanslutning som OIC fungerar ju inte på det sättet. Nä, nä.
Dagen efter, på söndagen, har OIC ’nyktrat’ till, eller hur man nu ska uttrycka det. Då har professor Isaksson (eller Ihsanoglu om man inte vill försvenska det) minsann telefonledes varit i kontakt med Hans Kungliga Höghet prins Saud Al Faisal, utrikesminister i kungadömet Saudi Arabien (man kan bara tänka vad han sagt), samt ’this morning’ (nu är det bråttom för man vill inte betraktas som diplomatiska neanderthalare) talat med Hans Excellens Farook Shara, den syriske utrikesministern.
På grund av detta uttrycker professorn

His disapproval over these regrettable and deplorable incidents and reemphasizes that overreactions surpassing the limits of peaceful democratic acts for which he has been calling in his recent statements…

Jaså, var det inte ’will not be accepted’ igår när ambassaderna stod i lågor och Wienkonventionen hade trampats ned i skiten av den syriska staten vars annars så effektiva polis denna dag plötsligt stod underligt handfallen?

…are dangerous and detrimental to the efforts to defend the legitimate case of the Muslim World and portray the true image of Islam and Muslims in the international arena.

Det krävs inte mycket för att drabbas av intellektuell andfåddhet att läsa det här när en saudi-fiansierad organisation använder ens den minsta grammatiska derivation av ordet ’demokrati’ och åberopar som sanningsvittnen företrädare för den snuskigt rika och brutala eliten i Saudi-Arabien och Syrien.
För den som är intresserad så läs här Human Right Watchs åsikter om situationen i Saudi-Arabien, ett grymt feodalsamhälle som detta år lät 345 fromma trampas ihjäl i Mecka.
Idag publiceras en lättsam, tysk annons från 1928 för en buljongtärning som ska tjäna som ersättning för den som av olika skäl inte äter fläsk.
Betrakta gärna bilden. Lägg den på minnet ty den är klart utrotningshotad den dag professor Isaksson får som han vill och kan börja rensa i de europeiska arkiven.

Filmen med den nakne profeten Muhammed

Den nakne profeten med allt dinglande

En bild ur den italienska stumfilmen ’L’Inferno’ (1911) i regi av Francesco Bertolini och Adolfo Padovan.
Filmens story är, som synes, baserad på Dante Alighieris versepos Den gudomliga komedin från 1300-talet. Scenerna har inspirerats av Gustav Dorés (1832-1883) illustrationer.
Profeten står här någonstans i helvetet med hela tarmpaketet dinglande mellan benen. Eller så antar man att det är det som dinglar. Muhammed slitsades ju itu, enligt Dante, för att han spred tvedräkt mellan människorna.
Alltså, rättrogna herrar och damer, detta är en blasfemiskt bild som ni bör leta upp och förstöra! Filmen med den blasfemiska bilden av profeten är italiensk och finns säkert i något italienskt filmarkiv. Ni kan nog få hjälp av påven att leta. Med handen på hjärtat. Ni är ju kollegor i samma bransch och har ungefär samma intressen.
Vatikanen brukar ju precis som ni säga sig vara för yttrandefrihet, och när det kommer till kritan så brukar de precis som ni alltid gardera med att naturligtvis får man inte häda utan måste respektera folk och allt det där ja ni vet.
Med den blasfemiska stillbilden ur filmen kan det bli lite svårare. Ursprungligen låg den på en amerikansk server, och nu efter all uppståndelse, då finns den väl antagligen lite varstans i världen.
Men skam den som ger sig. Även Guds pigga krigare bör väl få ta igen sig en stund. Det är ju trots allt mindre fysiskt påfrestande att sitta vid tangentbordet och leta hädiska bilder på nätet än fara omkring och bränna ambassader med den syriska statens goda minne.

Hädisk bild från 1400-talet

Fresk utförd av Giovanni da Modena

Robert Fisk, den brittiske korrespondenten för The Independent, mötte vid några tillfällen bin Laden. Fisk berättar i den tolvhundrasidiga ’The Great War for Civilisation’ (2005) om sina möten.
Han får med början i juni 1996, det är alltså före World Trade Center, kortfattade meddelanden om att ’our friend’ är redo för ett möte och tar sig på underliga vägar till Afghanistan och Pakistan.
I Aghanistan ser han effekterna av det religiösa program som förs av talibanerna och skulle föras Usama bin Ladin vid makten. Tomma skolor, öde landskap, på stadsgatorna några enstaka kvinnor inlindade i buntvis med tyg. Det enda nöje som står till bjuds är läsningen av Koranen åter och åter igen. De som äger tv-apparater håller dem gömda på säkra ställen.
I bergen möter han ’shejk Usama’ som omgiven av beväpnade män förklarar sitt program:

’This doesn’t mean declaring war against the West and the Western people – but against the American regime which is against every American.’ I interrupted bin Laden. Unilke Arab regimes, I said, the people of the United States elected their governement. They would say that their governement represents them. He disregarded my comment.

Det är väl ungefär på den här nivån de konservativa stollarna befinner sig. Kommer ett sakligt motargument som inte passar, då svarar man inte utan fortsätter att föreläsa på samma sätt som extremister alltid gjort berusade av sitt eget högmod.
Redan 2002 hotade muslimska extremister att spränga San Petronio-kyrkan i Bologna. Orsaken var en fresk utfärd av renässanskonstnären Giovanni da Modena som visade hur profeten Muhammed pinas i den kristna varianten av helvetet.

Profeten med nioårig hustru

Den femtioårige profeten i en öm sängkammarscen

En läsare frågar mig varför jag drar paralleller till nazitiden.
Då ska jag förklara varför.
Europa har sen århundraden varit en plats där folk babblat, ifrågasatt och diskuterat. Med tiden lyckades vi till och med bestämma oss för att att skriva lagar där vi bestämde att rätten att säga vår åsikt hängde ihop med skyldigheten att låta andra säga sin åsikt.
Det var en strålande uppfinning som också ledde till att vi skilde religionen från staten. Visserligen skedde det under stora stridigheter, men vi lyckades och vetenskapen och tänkandet kunde växa i relativ frihet.

Det här ledde i sin tur till den vetenskapliga och den industriella revolutionen. En period som fick konsekvenser för resten av jordens befolkning som under många århundraden njöt frukterna av den europeiska utvecklingen.
Under historien har det förekommit perioder då rättigheten att tala fritt varit hotad. Nazi- och fascisttiden var en av de historiska perioder då våra friheter höll på att tas ifrån oss.
Skriva oss på näsan
Nu står vi, enligt min mening, inför ett nytt försök att inskränka vår rätt att tala fritt.
Några anser sig nämligen ha rätten att skriva oss på näsan inte bara vad vi ska säga och utan också hur vi ska säga det.
Accepterar vi det, böjer vi oss för dessa mörka krafter som mycket väl kan liknas vid nazitidens stormtrupper, då kan det bereda väg för ännu starkare krafter som under helt andra förevändningar anser sig ha skäl för att inskränka våra gamla friheter.
Det är ganska signifikativt att just USA och Storbritannien, de ledande krafterna bakom ockupationen av Irak, skickat ut officiella företrädare som deklarerat att de åtminstone med ena benet står på de religiösa stollarnas sida.
I den moderna debatten finns det också andra krafter som man inte bör glömma bort. Det är främlingsfientliga och reaktionära grupper som orerar om yttrandefriheten men har en dold agenda av helt annan karaktär.
Fjärrkontrollen
Den yttrandefrihet vi har är för oss ur ett profant perspektiv minst lika helig som andra ting är heliga för andra. Det betyder att de som av olika skäl inte gillar vår frihet måste respektera vår rätt att i frihet säga vad vi tycker.
Gillar man det inte så är det bara att slå dövörat till, precis som vi lärt oss att göra.
Eller byta kanal med fjärrkontrollen om man så vill.
Svårare är det inte.
Profeten med nioårig hustru
Idag en bild ur Kåre Bluitgens ’Koranen og profeten Muhammeds liv’. Bilden föreställer profeten med hans nioåriga hustru Aisha.
Hädisk bild?

Snuskig bild?

Tja, det beror på.
I romarriket, för att ta en parallell, var giftasåldern tolv år och många var gifta redan vid en ålder av tio år.

I Iran gäller idag efter profetens exempel nio år som giftasålder för flickor.

Svaret är nej

Muhammed på resa. Majma al-tawarikh

Persisk minityr 1425

Är Jyllandspostens karikatyrer rasistiska?
Svaret är nej.
En arabisk tidning har publicerat några och fler kommer att följa.

Är de muslimer i Europa som protesterar mot Jyllandspostens karikatyrer talesmän för alla europeiska muslimer?
Svaret är nej.
De europeiska muslimer som är av en annan mening hukar i tystnad eftersom de är livrädda för dessa religionens brutala SA-trupper.

Är de europeiska muslimer som önskar integration och en modern tolkning av islam garanterade åsiktsfrihet?
Svaret är nej.
De lämnas i sticket av en elitistisk opinion som tror att den brutale och obildade SA-muslimen representerar majoriteten av Europas muslimer.

Är det förbjudet inom islam att göra bilder av profeten Muhammed?
Svaret är nej och den här bloggen visar på motsatsen.

Profeten Muhammed naken

Profeten Muhammed detaljerat naken

Tidningar i Frankrike, Holland, Tyskland, Italien och Spanien har nu publicerat flera av de ursprungliga teckningarna i Jyllandsposten.
France-Soir gjorde det med den magnifika förklaringen: ’Ja, vi har rätten att göra en karikatyr av Gud.’
Här ytterligare en bild av profeten Muhammed. Den är gjord av William Blake (1757-1827) och illustrerar tjugoåttonde sången ur Helvetet från Dante Alighieris Divina Comedia från 1300-talet.
Se för övrigt blogpost från 14 januari där Dantes text finns återgiven.
Profeten framställs naken och uppsprättad, nästan delad itu, eftersom det var han och hans lära som, enligt Dante, spred tvedräkt i världen.
För den som är intresserad återger denna bild också profetens könsorgan. Vad inverkan detta nu månde ha på världspolitiken.
Bilden finns för övrigt i National Gallery of Victoria, Australien.
Se där ytterligare ett land attackera för de religiösa stollarna.

Den beväpnade profeten

Muralmålning hos Al Koran Shrine

I uttalandet av 28 januari 2006 angående publiceringen av teckningarna av profeten Muhammed klargjorde the Organization of Islamic Conference (OIC) att bilderna var oförskämda och hädiska på grund av följande skäl:

In this backdrop the Secretary General views that how far it could be called a civilized democratic behavior when a newspaper invites publicly to draw pictures of the Prophet Muhammad, which blatantly purge his personality by showing him terrorist with a bomb over his turban, most wanted criminal, fond of women, dagger carrier, etc; need no further mentioning due to reverence for him. These are all reprehensible and deeply sick notions portrayed by individuals who have no knowledge about the personality of Prophet Muhammad.

På grund av detta borde OIC ta sig en funderare på karaktären hos de bilder, eller som det heter muralmålningar, som pryder väggarna hos välgörenhetsorgansationen Al Koran Shrine.
Här skildras profeten Muhammed med ett ordentligt vapen, något som OIC brännmärker i sitt uttalande.
Bilden ligger ute på nätet och kan ses av jordens miljarder.
Al Koran Shrine är verksam i USA.
Varför undantas USA från bojkotten?

Kränkande välgörenhet

Profeten Muhammed som 'dagger carrier'

Al Koran Shriner, grundat 1872, är en organisation för välgörenhet och social samvaro baserat i USA. Sällskapet har en halv miljon medlemmar, högkvarteret ligger i delstaten Florida och under sammankomsterna uppträder medemmarna i 'arabiska' huvudbonader.
På hemsidan visas några väggdekorationer som pryder organisationens lokaler. Av bildmaterial att döma ägnar sig medlemmarna åt flitigt alkoholdrickande tillsammans med bilder av profeten Muhammed som framställs med en rejäl dolk i bältet.
Är Al Koran Shriners verksamhet kränkande?

Visar Al Koran Shriner respekt?

Kommer USA att bojkottas?

OIC till ny attack

Anstötlig bild

I lördags, enbart tio dagar efter den tidigare pressreleasen, publicerade The Organization of The Islamic Conference (OIC) under ledning av dess generalsekreterare Ekmeleddin Ihsanoglu ett uttalande i vilket man går till förnyat angrepp på demokratin och yttrandefriheten. Detta samtidigt som man förklarar sig vara förespråkare för demokrati och yttrandefrihet.
OIC:s text finns att läsa här.
Det finns en sorts dubbelspråk som brukar användas av politiska och religiösa extremister som tror att de är smarta när de deklarerar att deras idéer minsann inte skiljer sig från allmänt accepterade värderingar. Deras tankar behöver liksom bara omtolkas lite här och där. Sen kommer alla människor att inse att de egentligen alltid gillat censur och att alla invandrare ska kastas ut.
Låna handbok
Texten från OIC är ett skolexempel på detta. Inte nog med att man rakt på sak kräver censur. Här påstår man också att både den danska och den norska staten aktivt medverkar till publiceringen av de här teckningarna av profeten Muhammed.
Finns det möjligtvis ingen enkel handbok om världens statsskick att låna på något universitetsbibliotek i Jeddah där OIC är stationerat? Eller har kanske den saudiska eliten inte beviljat pengar för att köpa in sån subversiv litteratur som handlar om demokrati?
Vet man inte att statens uppgift i demokratiska samhällen är att värna om yttrandefriheten, inte inskränka den.
Det kanske också kan vara värt att hålla i minnet att Turkiet är medlem av OIC. Alltså står det officiella Turkiet för tillfället bakom den här texten som anklagar två europeiska regeringar för att sprida satiriska teckningar till allmänheten. Det är en position som knappast underlättar Turkiets möjlighet att bli medlem av EU.

Men det var kanske det som var meningen. För det viskar ju envist i de religiösa extremisternas mardrömmar: 'Ett spöke går runt Europa - euroislams spöke.'
Pikanta etablissemang
Pressreleasen är dock informativ när det gäller att förklara vad det är som får Inkvisitionen i Jeddah att betrakta bilderna som anstötliga. Det kan vara värt att lyfta fram två detaljer.
OIC menar att det är hädiskt att avbilda profeten Muhammed som ’fond of women’.
Men sanningen är ju faktiskt den att det finns fler bilder på nätet som framställer profeten som ’fond of women’. Ta bara en förstasida på den franska kulturtidskriften Le Nouvel Observateur. Se blogpost 24 januari.
Mysteriet är bara varför inte Frankrike utpekas av OIC?
Kan det möjligtvis bero på att dess generalsekreterare Ekmeleddin Ihsanoglu vill hålla sig väl med de franska gränsmyndigheterna. Fransmännen har ju erkänt kort stubin när det gäller folk som pratar skit om landet. Som professor i historia är han nämligen medlem av ett flertal akademier och sällskap med säte i Paris. En stad med trevliga restauranger och andra små pikanta etablissemang som det kan vara trevligt att besöka.
Knivbäraren
Vidare menar OIC att det är hädiskt att avbilda profeten som ’dagger carrier’. Som den här bloggen redan visat finns det flera bilder av profeten med ordentliga huggvapen inte bara på franska servrar utan också på servrar belägna i USA. Se t ex blogposter 17 och 18 januari.
Upplysningsvis kan också meddelas att just en sån här bild med profeten som ’dagger carrier’ illustrerar boken ’Koranen og profeten Muhammeds liv’ som utkommer i februari på det danska förlaget GB Forlagane A/S.

Det torde vara ett klart fall för den pigga inkvisitionen i Jeddah och bör brännmärkas i nästa uttalande. Glöm inte heller bort Frankrike och USA, detta för trovärdighetens skull.

Profet vid skogssjö vrålande

Syndfull bild ur WeekendAvisen: Vrålande profet vid skogssjö

Det var den i Danmark baserade föreningen Islamisk Trossamfund som förra året lyckades få elva ambassadörer att kräva att den danske statsministern skulle vidta åtgärder mot Jyllandsposten.
Frågan är bara hur man lyckades med det. Hur ordnade den här lilla föreningen som bara har femtusen medlemmar pengar till flygbiljetterna? Varför tog man det här lilla gänget på allvar? Vem lyssnade och gav klartecken? Hur lyckades en handfull stollar starta en våg av protester i den muslimska världen mot miniatyrlandet Danmark?
Ett svar kan vara att man taggade upp historien med överdrifter och osanningar.
Danska media säger sig ha kommit över det material som Islamisk Trossamfund ska ha visat sina trosbröder. Det innehåller förutom teckningarna i Jyllandsposten också artiklar ur andra danska dagstidningar, obegripliga bilder (se ovan) och häpnadsväckande nog oförskämda privatbrev. Till det kommer att man antagligen också måste ha ljugit och sagt att Jyllandsposten var en tidning underställd den danske statsministern.
Beskyllningarna förnekas självklart av Islamisk Trossamfund.
För den som läser danska media och tittar i bloggar så är tonläget i kommentarerna ofta förvånansvärt vulgära. Ledande politiker fräser argument om att danska muslimer skulle vara landsförrädare. Det var för övrigt den terminologin som brunskjortorna på trettiotalet använde mot invandrare, då kallades de ’främmande folkelement’ och skulle utrotas.
Det här sättet att föra debatt är naturligtvis inte värdigt ett land där befolkningen är läskunnig, men det ursäktar å andra sidan inte att religiösa stollar ger sig på yttrandefriheten.
Sannolikt finns det från Karachi till Kairo och längs hela Maghreben centralt placerade tjänstemän med tillgång till Internet som just nu inser att situationen är ytterst pinsam och förödmjukande. Återigen har de konservativa ryckt åt sig initiativet och fått en hel värld att skratta åt eländet.

Ikonoklasternas återkomst

Profeten möter monoteistiska herdar

Den verksamhet som bedrivs av OIC, The Organization of The Islamic Conference, under ledning av den saudifinansierade historieprofessorn Ekmeleddin Ihsanoglu benämns ikonoklasm. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär att 'ha sönder bilder' och syftar i vetenskaplig mening på den bildstrid som ägde rum i den kristna kyrkan under 700-talet.
När kejsar Leo III fördömde bruket av avbildningar i kyrkorna utfördes grovarbetet av bildstormarna, eller ikonoklasterna, som förstörde ikoner och väggmålningar. Femtio år senare vände kyrkan tvärt och så var bruket av bilder tillbaka ända fram till reformationen på 1500-talet då nya bildstormare invaderade kyrkolokalerna. Den nordeuropeiska varianten, lutherdomen, var emellertid mer tolerant och därför blev kulturskatterna kvar i de nordiska kyrkorna.
En sanning är den att den som inte har kunskap om sin egen historia är dömd att upprepa den. Därför är det både roande och tragiskt att se en professor i historia i spetsen för en organisation som måste beskrivas som det tjugoförsta århundradets ikonoklaster.
Här visas ett tips för den turkiska lokalavdelningen av OIC. Bilden finns i 'Museum of Turkish Art' i Istanbul och föreställer profeten Muhammed vid Kaba. Profeten ansikte är inte beslöjat och alltså haaram, dvs syndig. Den andra bilden, ur en medeltida handskrift, är en acceptabel bild med profeten beslöjad och beväpnade ryttare som drabbar samman.
Historiker brukar vanligtvis värna om det historiska arvet. Men det religiösa viruset kan uppenbarligen fördunkla intellektet och förvandla även den bäste till en fåntratt.
När kommer historieprofessorn Ekmeleddin Ihsanoglu berusad av ikonoklastisk eufori att kasta den förbjudna bilden på elden? Kan The Organization of The Islamic Conference behålla sin trovärdighet med en generalsekreterare som inte städar upp i de arkiv han har tillgång till?

Världen håller andan.

Profeten beslöjad

Amerikansk satir

Satir som är mycket haram

Hallå där professor Ekmeleddin Ihsanoglu! Nu tipsar jag. Titta på denna islamofobiska bild. Den finns på en server i USA.

Vässa nu pennan och skriv ett giftigt uttalande och skicka aktstycket till Vita Huset. Den här bilden kan ju ses av minst en miljard människor. Och vad värre är - den kan ses av skumma figurer i Jeddah där tjänstemannastaben vid OIC slickar den saudiska elitens skålar.

Tänk bara.

Där är OIC-staben i Jeddah och försöker ordna så att världen ska bli en bättre plats att leva i. Och sen så sitter det en slem och otacksam nisse på andra sidan gatan och glor på förfärliga, amerikanska bilder .

Kan man acceptera denna orättvisa?

Absolut inte. OIC måste gripa in. Det finns ingen tid att förlora, herr professor.

Attack, attack! För en bättre värld!

Saudifinansierad propaganda

Professor Ekmeleddin Ihsanoglu

Den 18 januari publicerade The Organization of The Islamic Conference OIC ett uttalande om Jyllandspostens bilder. Denna gång med anledning av att den tokkristna norska veckotidningen Magazinet använt bilderna. OIC:s text finns att läsa här.
OIC har säte i Jeddah, Saudi-Arabien och backas upp av femtiosju medlemsstater. Samtliga av dessa är teokratier, dvs den styrande eliten har ännu inte begripit att första steget mot ekonomisk och social utveckling är att skilja mellan religion och stat.
OIC:s uttalande är ett märkligt stycke retorik. Där kallas politisk satir för ’islamofobi’, vilket är det samma som, för att citera NE, ’överdrivna föreställningar om att islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara’. Och den teokratiska censur man vill införa är naturligtvis inte något ont utan ’demokratiska principer’.
Vem betalar?

Det är inte utan att man tar sig för pannan när OIC hänvisar till yttrandefrihet och demokrati.
Ty ur vems skålar äter OIC-tjänstemännen?
Vem betalar räkningarna när tjänstemännen njuter livets goda i Jeddah medan vinden blåser in från Röda Havet?
Räkningarna betelar den feodala, saudiska överklassen som regerar ett land som befinner sig ljusår från yttrandefrihet och demokrati.
Ett land som årligen spenderar miljarder dollar på att köpa amerikanska vapen.
Ett stenrikt land som inte anser sig ha råd att ordna med säkerheten för de troende som år efter år riskerar att trampas till döds vid pilgrimsfärden till Mecka.
Ett land med en styrande elit som dessutom är så förblindad av religiös dogmatism att kvinnor inte tillåts att gå på fotboll. Märk att OIC:s uttalande togs i samband med matchen Sverige-Saudi-Arabien.

Där har vi den saudi-finansierade organisation som använder ord som yttrandefrihet och demokrati.

Bli trovärdig, herr professor

Generalsekreterare är den turkiske historieprofessorn Ekmeleddin Ihsanoglu. En skribent som finns representerad med tio volymer på Kungliga Biblioteket och är innehavare av en professur i ’islamic studies’.
För att professor Ekmeleddin Ihsanoglu, vars räkningar betalas av den feodala saudiska överklassen, över huvud taget ska vara trovärdig i sitt uppsåt bör han vara konsekvent.
Alltså. In på biblioteken och museerna i Istanbul, herr professor. Riv ut de medeltida handskrifterna med haram-bilderna av profeten Muhammed med obeslöjat ansikte. Bilderna är inte svåra att hitta, flera har publicerats på den här bloggen.
Och sen, herr professor, ut på torget och fram med tändstickorna och inför CNN, BBC, Sky News, Al Jazeera och alla de andra kanalerna så bränn de förhatliga bilderna. Bränn dem, säger jag, bränn dem så att de där vykortsmånglarna i Kairo och Instanbul inte vågar sälja sina haram-kort med bilder av en obeslöjad profet.
När det är klart är det dags för steg två. Nu gäller det stora saker. USA, Frankrike, Polen och ett antal andra stater på vars hemsidor det ligger hädiska bilder måste bojkottas. På dem bara. Sluta köp deras varor! Inga mer cd-skivor får de troende köpa. Meddela dem det. Och inga digitalkameror eller datorer eller andra maskiner vars ursprung kan ledas till USA.

Och sen, herr professor, är det dags för att slita upp dörrarna till serverrummen och spärra sidorna så att inte oskyldigt folk kan se de här bilderna. Sätt igång! Kör hårt!

Glöm inte heller att skriva brev till EU med krav på att förstöra den spanske målaren Salvador Dalis hemska bilder. Lägg till att Dantes Divinia Comedia också bör brännas på bokbål. Sång 28 i första delen är ju islamofobi av värsta sort. Hör efter med Berlusconi, han är ju alltid pigg på klirr i den egna kassan.
Då och först då, herr professor, är ni trovärdig som representant för The Organization of The Islamic Conference.

Cous-cous

I annat fall måste man misstänka att ert syfte är ett annat, herr professor.
Det är nämligen på det sättet att varje samhällssystem med syfte att dölja sociala och ekonomiska klyftor använder religion och nationalism för att dölja motsättningarna. Muslimska stater har alltid gjort det, det nutida USA gör det, och Sverige gjorde det under stormaktstiden med en professor Olof Rudbeck.
Er kollega, herr professor, skrev nämligen en omedvetet komisk avhandling med titeln ’Atland eller Manheim dedan Japhetz afkomne slechter ut till hela werlden utgångne äro’ (1702). Det var i den han bevisade att Sverige var identiskt med antikens sjunkna Atlantis och att Bibelns paradis, det där med Adam och Eva utan kläder, skulle ha legat i vårt frostnupna lilla land.
Då var det pris och ära åt Sverige!

Nu är det för de fattiga i de muslimska länderna som lyss till de intellektuella giganterna i IOC vad som står i den gamla sången:

’Oh, vad fröjd! Svält förnöjd. Du får cous-cous uti himmelens höjd!’

Demonstration mot Jyllandspostens bilder

Amerikansk bild

Hallå, ni rättrogna där ute som bojkottar Norge och Danmark.
Glöm inte bort USA! Den här kränkande bilden kommer från USA. Den ligger ute på nätet och kan ses av miljarder människor.
Visa nu att ni menar allvar. Köp inga amerikanska produkter och uppfinningar som dvd/cd-spelare och datorer och videobandspelare och kameror och andra varor som har den minsta beröring med USA.

Ännu mera franskt

Le Nouvel Observateur

Kulturtidskriften Le Nouvel Observateur har haft en förstasida med texten 'Muhammed och kvinnorna'.
Den finns där ute på nätet.
Titta på omslagsbilden!
Profeten Muhammed skildras bland en massa damer som en potent häradsbetäckare i en snuskig danslokal.
Är inte profeten vanärad?
Är det inte kränkande satir?
Sätt igång bara! Bojkotta Frankrike!
Varför nöjer ni er med såna små skitnationer som Danmark och Norge och en liten pluttblaska som Jyllandsposten? Ni kan väl inte acceptera denna kränkande, vanhedrande, förolämpande, syndfulla haram-bild!
Kalla samman de troende! Fram med plakaten! Sätt igång! På Frankrike bara!

Fransk satir

M: 'Det är ett juridiskt misstag! Jag är profeten Muhammed.'

Sankte Per: 'Definitivt skyldig.'

Satirisk bild från en fransk-belgisk sajt. Sajten har legat ute sen 2003 och haft fler än 400 000 besökare.
Varför omfattas inte Frankrike och Belgien av bojkotten?

Turkiska och sudanesiska bilder

Turkisk bok

Jyllandspostens bilder har inneburit att en del grupper har manat till bojkott av danska och norska varor. Men den som letar på nätet inser snart att avbildningar av Muhammed är spridda över hela jorden. Det är bara att söka på Google och använda sökordet 'mahomet' så rasar träffarna in.

Om bojkottivrarna vore konsekventa så kunde man raskt lägga till länder som Turkiet och Sudan.

Varför gör man inte det?

Antagligen beror det det på att bojkottens verkliga syfte är att man vill visa upp sig för de europeiska muslimerna. Hytta åt dem med näven att de ska minsann inte sticka upp och försöka förena gudstro med yttrandefrihet.

Bok utgiven i Sudan

Söka Muhammed på nätet

Muhammed enligt iransk bloggare

De religiösa extremisterna påstår sig bli sårade av bilder på profeten Muhammed. Ännu mer sårade säger sig de finkänsliga själarna bli av bilder som visar Muhammeds ansikte. Såna bilder är förbjudna för muslimer säger de som om de hade gudomligt mandat att uttala sig för alla människor från Nord- till Sydpolen.

Det är naturligtvis trams som varit i säck innan det kom i påse. Det är inte alls är svårt att hitta de här påstått anstötliga bilderna på biliotek, museer och givetvis på nätet.
Med anledning av detta så uppstår ett antal berättigade frågor:
Ska dessa bilder förbjudas? Ska religiösa SS-trupper invadera hemmen i svenska städer och byar? Ska dörrar brytas upp och servrar genomsökas och censurerande programvara installeras?
Kanske avsikten är att de stenrika oljeschejkerna ska skicka några säckar dollar för att bekosta galenskaperna så att de parasitära muslimska klanerna även fortsättningsvis inte behöver frukta de fattigas krav på social rättvisa?

Eller varför inte denna fråga: vilken offentlig svensk institution vars tjänstemän avlönas med skattemedel står på tur för att böja knä inför de här religiösa galningarna?

Profeten Muhammed med fru Khadija

Religiösa fascister

Modern iransk bild av profeten

Här har nu publicerats bilder, både historiska och moderna, som visar att det existerar och fortlöpande produceras avbildningar av en obeslöjad Muhammed såväl inom som utom den muslimska kulturkretsen. Detta visar nämligen att opinionen mot bildpublicering är en konstruerad opinionsyttring som har helt andra drivkrafter än religiösa.
Ett ytterligare skäl som talar för detta är att de danska imamer som besökte trosfränder i de muslimska länderna för att få stöd för sin aktion viftade med grovt pornografiska karikatyrer som inte publicerats i Jyllandsposten. (se Jyllandsposten 12 jan - 06)
Den yttrande-, tryck- och åsiktsfrihet som de europeiska folken erövrat kan inte förhandlas bort. Religiösa SA-grupper som hotar och tystar meningsmotståndare med våld måste bekämpas.
Att hålla tillbaka kritiken med argumentet att de tillhör en socialt och ekonomiskt svag grupp är ett logiskt felslut. Bakom de här religiösa fascisterna står kapitalstarka arabiska eliter som fruktar att en ’reformerad’ europeisk islam skulle kunna fungera som exempel för de förtryckta miljonerna i de muslimska länderna.
För ett år sen fick extremisterna Världskulturmuseet i Göteborg att plocka ned en tavla av den algeriska konstnären Louzla Darabi. Det var ett förödmjukande nederlag för yttrandefriheten och ett stöd för den feodala arabiska eliten.

Om religiöst misshagliga tavlor förbjuds på offentliga institutioner, blir då nästa steg att böcker och bilder rensas bort från de offentliga biblioteken?

Misshaglig bild

Profeten Muhammeds död

Ur Chronique Martinienne

”Den Martinska Krönikan” är en latinsk världshistoria från slutet av 1200-talet författad av Martin de Troppau. I krönikan finns flera illustrationer av historiska händelser och personer.
Här skildras profeten på dödsbädden i vit turban omgiven av sörjande.
Ska en bild som den här förbjudas? Raderas? Förstöras?

Vad sker här?

För den som läst Frazers klassiska ’Den gyllene grenen’ (1890) blir bilden av Kaaba och dess infattning en närmast omtumlande upplelevelse. En smula kunskap om den kvinnliga anatomin får ganska raskt en betraktare att inse att Frazer har rätt då han förknippar sexualitet och religion.
Kaaba är ett stycke sten som starkt påminner om mineral som finns på andra ställen i Saudi-Arabien. Det är droppstensformade, svarta formationerna som bildats i samband med meteornedslag. Forskare som försökt få tillstånd att undersöka Kaaba har givetvis nekats till detta av de arabiska översteprästerna.

Vad gör han egentligen?

Yttrandefrihet, Muhammed och Jesus

Nattvarden

Den norska veckotidningen Magazinet har gjort en ’jyllandsposten’. Den tionde januari publicerade man de danska muhammed-teckningarna och programenligt deklarerade ett antal muslimska organsationer att man kränkts.
Nu ska man emellertid komma ihåg att det här bara är ett internt gräl mellan två extremistgrupper.
Magazinet, ’den kristne avisen’, är av den kaliber att den låter intellektuella genier som Ulf Ekman från Livets Ord skriva artiklar om islam. Och de internationella muslimska organisationer är av den sort att de hellre känner sig trampade på de religiösa tårna än tar itu med de väsentliga frågorna.
Då menar jag såna saker som den gigantiska analfabetismen i de muslimska länderna, det urusla skolsystemet och den närmast obefintliga vetenskapliga forskningen och den minimala litterära produktionen.

Enas om att man känner sig förolämpade av en norsk strunttidning det kan man göra. Men inte enas om att roten till det onda är fattigdomen, klassamhället, kvinnoförtrycket, den snuskigt rika överklassen och den löjliga melodram som den härskande arabiska klassen kallar för demokati.
De europeiska invandrarna med muslimsk bakgrund borde snarare ställa sig frågan om orsakerna till fattigdomen som tvingade dem att lämna sitt fosterland än backa upp den muslimska överklassen.
De kristna extermisterna å sin sida talar givetvis om yttrandefrihet, det är fint att göra så, men i själva verket struntar de i det fria ordet. Fallet med den österrkiske tecknaren är ett utmärkt exempel.
I januari förra året dömdes Gerhard Haderer i Grekland till sex månaders fängelse för bilderna i boken ’Jesus liv’. Bakgrunden till åtalet var givetvis att en bunt fanatiker kände sig kränkta över några bilder.
Självklart kommer ingen av stollarna bakom det norska Magazinet säga ett ord om yttrandefrihet för Haderer. Lika lite kommer den muslimska överklassen att säga ett ord om det sociala system som håller utvecklingen tillbaka i de muslimska länderna.

Jesus på Genesarets sjö

Propagandistiska bilder av Muhammed

Profeten Muhammed enligt en äldre bokillustration. De demoniska dragen, som ofta åtföljer gestalten i den kristna världen, är här betydligt nedtonade och det finns ett slags försonande nästan gammaltestamentligt drag i den här avbildningen. Men observea att den krigiska dolken sitter i bältet. En Jesus-gestalt med kniv, för att ta ett exempel, skulle vara en omöjlighet.

Den här bilden har sen använts i ett fotomontage av en, naturligtvis, nordamerikansk kristen gruppering som attackerar de muslimska konkurrenterna i själafisket.

Fast de kristnas gud ligger inte långt efter vad gäller beredvilligheten att vandra över likhögar för att bygga de troendes imperium. Om detta står att läsa i Femte Moseboks sjunde och tjugonde kapitel: 'Och alla de folk som Herren din Gud giver i din hand skall du utrota; du skall icke visa dem någon skonsamhet.'
Och vidare: 'Men i städer som tillhör dessa folk och som Herren, din Gud, vill göra till din egendom får du inte skona en enda levande varelse. I enlighet med Herrens, din Guds, befallning skall du viga dem alla åt förintelse bla bla.'

Profeten Muhammed i Indien

På den här bloggen finns nu fler bilder av profeten Muhammed än någonsin Jyllandsposten publicerade. Därför kan det vara på sin plats att visa en populär indisk avbildning av Muhammed.

Profeten Muhammed och Jesus

Bild av Muhammed på en kamel och Jesus på en åsna

Illustration från den persiska ’Jami al-Tawarikh’, Universums historia, 1307. Ett monumentalt verk av oskattbart historiskt värde skrivet av Rashid al-Din Fadhlullah Hamadani (1247-1318).

I rättvisans namn

Nutida nordamerikansk propagandistisk bild av profeten Muhammed. Bilden är första sida i en starkt islamkritisk skrift som finns att ladda ned på nätet som pdf-fil.
Ska den här bilden förbjudas för att någon känner sig trampad på tårna? För att några påstår sig vara kränkta?
Religionsfrihet innebär rätt att utöva sin religiösa tro.

Religionsfrihet innebär också rätt till frihet från religion.

Men ska då i rättvisans namn religiösa yttringar förbjudas för att de som vill ha frihet från religion känner sig kränkta av andras rätt att utöva sin religion?
Eller ska de som hänvisar till religionsfrihet och utövar sin religion förneka att de som vill ha frihet från religion också omfattas av religionsfriheten?

Profeten Muhammed på slagfältet

Ängeln Gabriel förevisar Alis hjältedåd för profeten Muhammed. På slagfältet syns de fallna hela eller styckade i bitar. Profeten förefaller belåten vid underrättelsen.
Bilden från Khawar-nama de Ibn Husam, Shiraz, 1480 Musée des Arts décoratifs, Téhéran.

Profeten Muhammed krigslysten

Profeten Muhammed predikar. Han är slätrakad och utrustad med kroksabel.

Enligt texten är Muhammed en krigslysten person som skapade en religion utifrån en blandning av ’judendom, kristendom och hedendom’.
Bilden ur ’Orbis sensualium pictus’ från 1658 som kan kallas för världens första illustrerade bok.
Författare till verket är Jan Amos Comenius (1592 – 1670), en av förgrundsgestalterna i det moderna, europeiska tänkandets historia.

Profeten Muhammed som baby

Profeten Muhammeds födelse ur den persiska Shahnama (Konungarnas bok) från 1300-talet. Ska denna bild förbjudas? Raderas? Förstöras? Ska historien förfalskas?

Muhammed som baby

Den falske profeten

’Der falsche profhet Mahomet’

"Mahomet", Frankfurt, 1719 av A.M.Mallet. Bilden hämtad från Mallets monumentala verk "Description de L'Univers".
Mohammed avbildas i dyrbara kläder, turban och promenadkäpp. Notera texten ovanför bilden ‘den falske profeten Muhammed’.

Familjeliv

Modern egyptisk framställning av Muhammed med barn, fru, betydelsefull släkting och ängeln som enligt traditionen gav Koranen till profeten .

Anmärkningsvärt nog avbildas profetens ansikte medan hustrun är beslöjad. Bilden köpt i Kairo.

Mahomets leverne

Här en avbildning av profeten i du Ryers ’The life of Mahomet’ från 1647. Det är en av de första översättningarna av Koranen tillgänglig för en europeisk läsekrets. Volymen salubjuds på bokauktioner för 3000 euro.

Dante och Dali

Muhammed

Ill t Divina Comediaav Salvador Dali (1904 - 1989)

Dante Alighieri (1265 - 1321)

Divina Comedia

ur Sång 28

En tunna som mist botten eller laggar
rämnar ej så som en jag där blev varse,
kluven från hakan ner dit där man fjärtar.

Hans tarmar hängde ned emellan benen;
inälvor såg man, och den unkna påsen
som gör till träck allt det som mänskan slukar.

Medan jag ivrigt tittade på honom
såg han på mig och slet med sina händer
upp bröstet, sägande: ”Se mig, Mohammed,

så vanställd nu! Se hur mycket själv jag mig styckar!
Där framme går Ali i tårar, uppfläkt
i ansiktet från luggen ned till hakan.

Och samtliga du ser i denna klyfta
utsådde split och tvedräkt när de levde;
för den skull är de kluvna på det viset.

En dansk bild av Muhammed

Danskt bokomslag, 1911.

Jyllandsposten var inte först

Muhammeds första uppenbarelse och kallelse till profet (beskuren, Timurid Herat, Afghanistan 1425).